Den här uppsatsen är skriven med syftet att öka kunskapen kring hur man som pedagog praktiskt kan utforma undervisningen för att den ska stärka elevernas matematiska litteracitet samt undersöka vilka personliga egenskaper hos eleverna som har en betydelse för deras utveckling av matematisk litteracitet. Arbetet har utförts genom en sammanställning av den aktuella vetenskapliga forskningen (2000–2019) kring matematisk litteracitet genom datainsamling via metodiska sökningar i databaser. De individuella faktorer som funnits ha störst påverkan på elevers utveckling av matematisk litteracitet är “self-efficacy” och “mathematic anxiety”, men även elevens intresse för matematik och det rådande klassrumsklimatet har en viss inverkan. Arbete med matematiska ord och begrepp samt fokus på att prata och diskutera matematik i klassrummet har en positiv inverkan på elevers matematiska litteracitet. För att öka elevers utveckling av matematisk litteracitet bör läraren arbeta med material och metoder som ligger utanför den traditionella undervisningen. Dessa material kan innefatta matematiska texter att diskutera samt “rika problem” för eleverna att arbeta med. För att kunna arbeta på ett diskuterande och argumenterande sätt med elever är det viktigt att ha en tillåtande klassrumsmiljö där eleverna vågar diskutera och argumentera.