Syftet med undersökningen är att förstå vilka texter ungdomar på högstadiet läser i och utanför skolan men också synliggöra hur de resonerar kring sitt identitetsskapande i relation till läsning av traditionella och digitala texter. Strävan ligger i att belysa svenskundervisningen och utveckla en vidgad förståelse för vilka läsvärldar som bör ingå i svenskundervisningen och i vilken utsträckning svenskämnet ger utrymme för ungdomarnas identitetsarbete. En kvantitativ kartläggning har gjorts, i vilken 94 högstadieelever deltog genom enkäter och fem intervjuer genomfördes med elever i årskurs 8. Frågorna rörde vilka texter ungdomarna läser, självspegling på sociala medier och vad de gör när de är online, identitetsarbete och om de kan känna igen sig i olika sorters texter samt svenskämnet och om de blivit erbjudna texter i vilka de kan känna igen sig själva. Resultatet visar att ungdomar läser digitala texter så som låttexter, Tv-serier, YouTube-videor, datorspel, bilder och bildtexter på sociala medier framför traditionella texter och skönlitteratur på sin fritid. Det går också att urskilja en påtaglig klyfta mellan litteratur och läsvärldar i och utanför skolan. Ungdomarna är till viss del medvetna om hur det egna identitetsarbetet sker, de kan dock inte se sambandet med läsning i särskilt stor utsträckning. Identitetsarbetet sker genom internetanvändning och sker mot riktiga människor tillsammans med karaktärer i filmer, TV-serier och datorspel. Dessa utgör en idealbild mot vilken ungdomarna speglar sitt eget jag på sociala medier. Svenskämnet behöver bli bättre på att inkludera flera olika typer av texter eftersom olika texter utvecklar olika förmågor. Den digitala litteraturen kan fungera som en ingång till den traditionella litteraturen.