Examensarbetet behandlar studie- och yrkesvägledares hantering av makt och maktpositioner i vägledningssamtal ur ett diskursanalytiskt perspektiv. Arbetets syfte är att undersöka och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare resonerar kring och hanterar makt i det praktiska yrkesutövandet. De frågeställningar jag använt mig av är följande: Vilka maktutjämnande strategier använder sig vägledare av i samtalet? När använder studie- och yrkesvägledare maktutjämnande strategier? Hur använder sig vägledarna av maktutjämnande strategier i samtalet? För att genomföra undersökningen har jag använt mig av ett diskursanalytiskt angreppssätt och en kvalitativ metod med stöd i intervjuer samt observationer med fem studie- och yrkesvägledare verksamma inom vuxenutbildning. De teoretiska och metodologiska begrepp jag använder mig inom diskursanalysen är makt, subjekts-positioner, diskursiv kamp, modalitet samt utestängning. I studien framkommer att de flesta studie- och yrkesvägledare är medvetna om den maktposition och den asymmetri som existerar i samtalssituationen, men att sätten att förhålla sig till makten varierar. Majoriteten av vägledarna använder sig, medvetet eller omedvetet, av maktutjämnande strategier. Utformningen och användandet av dessa strategier formar ett antal diskurser som talar om kunskapsmakt, underlättandets problematik, normativ svenskhet och svenskspråkighet samt konflikt mellan individ och institution. En annan diskurs som tydligt framträder är talet om och praktiserandet av stöd och hjälp. De strategier som framträder tillämpas i de flesta samtal och då vägledaren känner en osäkerhet inför klientens språk- och kunskapsnivå. Studie- och yrkesvägledarna har få medvetna strategier i informations- och kunskapsförmedling i relation till sin maktposition. Hanteringen av maktasymmetrierna i samtalen är komplexa praktiker som kräver reflektion, professionalism och flexibilitet.