Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur uppsagda upplever jobbcoachning i samband med uppsägning. Frågor som undersöks i studien är hur jobbcoachning genomförs i samband med uppsägning, samt vilken betydelse jobbcoachning har för de uppsagdas inställning till att hitta nytt arbete eller påbörja studier. Kvalitativa intervjuer med sex uppsagda och två jobbcoacher har genomförts. De uppsagda valdes mot bakgrund av att de omfattas av LO:s omställningsavtal, medan jobbcoacherna valdes för att få en fördjupad förståelse i deras arbetssätt. Tidigare forskning visar på att det är sparsamt med forskning inom ämnet eftersom det är ett relativt nytt forskningsområde. Som teoretiska utgångspunkter för att analysera det empiriska materialet har begreppen brytpunkter, etableringsfas, utforskandefas och upprätthållandefas samt rollförlust använts. Analysen visar att den uppsagde inte bara förlorar sin självkänsla och yrkesroll utan också får svårare att agera i nya banor i samband med uppsägningen. Arbetet visade också att jobbcoachning i samband med uppsägning är anpassad efter individens behov. Jobbcoachningen fungerar som stöd och som ett verktyg för att komma närmare arbetsmarknaden men inte till att påbörja studier. Detta tycks bero på uppsagdas inställning vid mötet med jobbcoacherna, där de uppsagda styr mötet.