Sammanfattning/Abstract Cassland Jessica och Gyllarp, Linda (2019). Åtta elevperspektiv på delaktighet och motivation till sin språkutveckling. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Vårt kunskapsbidrag är en inblick i elevperspektivet vad gäller deras definition av språkutveckling, upplevelse av delaktighet i sin språkutveckling och vilka påverkansfaktorer som de upplever styr motivation till språkutvecklande arbete. Specialpedagogik utgår från både kontext och lärandemiljö för att kunna förstå individens behov och beteende. Vi hoppas att elevernas röster erbjuder professionen förståelse för hur språkutveckling kan definieras av barn och tonåringar i skolan, hur de upplever delaktighet i sin språkutveckling och hur motivation till språkutvecklande arbete kan påverkas. I förlängningen önskar vi att studien kan fungera som ett verktyg för att stötta elever i förståelsen av språkutveckling samt utforma elevnära arbetssätt för inkluderande och motiverande språkutvecklingsundervisning i skolan. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bredda kunskapen om elevers tankar och upplevelser kring delaktighet och motivation för sin språkutveckling. Mycket av den forskning som vi stött på kring elevernas motivation för språkutveckling har utgått från pedagogens perspektiv. Genom att lyfta fram elevernas egna ord och tankar hoppas vi bidra till professionens kunskaper om hur man utformar elevnära, inkluderande och individanpassad undervisning som skapar elevdelaktighet i och motivation för språkutveckling. Frågorna som avses besvaras är: • Hur definierar eleverna språkutveckling? • Hur upplever eleverna sin delaktighet i vad de definierar såsom språkutvecklande skolarbete? • Vad anser eleverna påverkar deras motivation till språkutveckling. Teori Studiens teoretiska utgångspunkter är sociokulturell teori och kognitionsteori. Denna kombination av perspektiv ger möjlighet att ta både yttre och inre faktorer av elevernas upplevelser i beaktande. För denna studie innebär det att elevens upplevelser av lärmiljö och sociala samspel utifrån det sociokulturella perspektivet samt sin egen inre kognitiva process utgör viktiga data för analysen. Metod Studien har en fenomenologisk ansats och vill med hjälp av semistrukturerade intervjuer ta del av elevernas upplevelser och uppfattningar kring språkutveckling och motivation. Totalt intervjuades åtta elever på två olika skolor. Eftersom vi var ute efter bredd I undersökningen eftersöktes inga gemensamma egenskaper hos eleverna. För att analysera resultatet har vi använt oss av en tematiserande analysmodell inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).   Resultat Resultatet redovisas tematiserat. De fyra teman som framkom var Alla sätt att lära sig ord, Bestämma hur vi ska göra, Hjälp mig samt Lite tråkigt eller rätt roligt. Elevernas individuella utsagor svarade på våra frågeställningar med mindre informella resonemang. När samtalen rörde sig kring språkutveckling handlade elevernas resonemang om att förändra sitt språk, framför allt genom ett utökat ordförråd. På tal om känsla av delaktighet i sin språkutveckling menade flera elever att det framförallt var lärarna som bestämde. Eleverna talade också om hur delaktighet kan realiseras genom stödstrukturer och visade sig ha flera idéer och tankar om hur en ökad delaktighet skulle kunna se ut. Motivation till språkutveckling fick eleverna främst genom goda relationer till sina lärare. Detta kunde beröra både lärarens förmåga att förstå och stötta i undervisningssituationer men också hur formen för undervisningen styrde eller gav möjlighet till eget ansvarstagande. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogik utgår från både kontext och lärandemiljö för att kunna förstå individens behov och beteende. Vi hoppas genom denna studie komma närmare elevernas tankar och ge professionen fler möjligheter att utforma elevnära, inkluderande och individanpassad språkutvecklande undervisning som skapar delaktighet. Det salutogena perspektivet är viktigt i specialpedagogisk verksamhet och ska prägla varje individuellt möte med eleven. Detta ser vi som en viktig och grundläggande del i allt specialpedagogiskt arbete då det kommer att färga hur kollegiala samarbeten eller fortbildningar utformas och omsätts i skolvardagen. Det finns en avsaknad även på politisk nivå när det gäller perspektivet på elever i behov av stöd eller elever i språklig sårbarhet. Istället för att prioritera främjande kontext och relationella insatser som centrala för elevens progression och positiva lärupplevelse, tvingas läraren ifrågasätta insatsers fördelar för lärandet i relation till likvärdighetskravet. Det är viktigt att inte hjälpa elever på fel sätt eller förta deras möjligheter att känna sig utmanade men vi menar att detta inte hindrar långtgående stödstrukturer. Med denna studie hoppas vi kunna förtydliga hur eleven gagnas av att förstå sin undervisning, få möjlighet att vara delaktig och känna motivation till språkutveckling. Med studien som exempel kan professionen förhoppningsvis fortsätta strida för varje elevs rätt till en individualiserad och inkluderande utbildning och språkutvecklande skolvardag.