Sammanfattning Lena Hallgren och Elisabeth Heringhaus (2016), En skola med språket i centrum, En fallstudie kring språkutvecklande arbete på en specialskola, Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag För elever med språkstörning riskerar situationer där språkliga förmågor är i fokus, att bli ett hinder när det gäller att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Skolans utmaning ligger i att möta alla elevers språkliga behov i en språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Genom att observera språkinlärningsmiljö, språkinlärningsmöjligheter och språkinlärningsinteraktion mellan lärare och elever, ville vi belysa språkutvecklande faktorer som gynnar elever med språkstörning. Studien visar exempel på hur språkutvecklande arbetssätt kan se ut på en specialskola. Syfte och frågeställningar Syftet med fallstudien var att undersöka hur det språkutvecklande arbetet kan se ut på en specialskola för elever med grav språkstörning. Preciserade frågeställningar: Hur ser språkinlärningsmiljön ut? Hur ser språkinlärningsmöjligheterna ut? Hur ser språkinlärningsinteraktionen ut? Skiljer sig det språkutvecklande arbetet åt mellan olika stadier? Teori Denna studie tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs (1934; 2001) teorier om tänkande och språk som grund. Perspektivet gör det möjligt att beakta olika aspekter av språkutvecklande faktorer. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv spelar interaktionen enligt Vygotskij (1934; 2001) och Säljö (2014) en avgörande roll för lärandet och språkutvecklingen. Metod I denna fallstudie användes en metodkombination av strukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet togs fram genom observationer utifrån ett observationsverktyg för det kommunikationsstödjande klassrummet (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer & Lindsay, 2015), samt genom intervjuer med pedagoger och en logoped. Resultat Det fanns en medvetenhet hos samtliga lärare och logopeden kring vikten av en väl genomtänkt fysisk miljö för att stötta elevernas språkutveckling, vilket vi även såg under observationerna. Språkutvecklingsmöjligheterna varierade på skolan, men samtliga intervjuade, hade en medvetenhet kring vikten av språkutvecklande faktorer. Det fanns vuxna som stöttade elevernas interaktion genom att använda strategier som att anpassa språket och använda tecken och bilder som stöd. Att det fanns en logoped i arbetslaget ser vi som en framgångsfaktor. Implikationer Majoriteten av eleverna med språkstörning har sin skolgång i andra skolformer än special-skolan, varför det är viktigt att kunskap och beprövad erfarenhet kring språkutvecklande arbets-sätt sprids, så att det gynnar så många elever som möjligt. Vår uppfattning är även att genom att kunskap kring språkutvecklande arbetssätt sprids utanför specialskolan, kan tidiga interventioner sättas in på andra skolor, för att på så vis skapa möjligheter för fler elever med språkstörning, att gå kvar i grundskolan. Nyckelord: språkinlärningsinteraktion, språkinlärningsmiljö, språkinlärningsmöjligheter, språkstörning