I följande kunskapsöversikt presenterar vi resultat från såväl internationell som nationell forskning från 2000-talet för att besvara hur grundskolelevers attityd gentemot naturvetenskap och gentemot skolans naturorienterande ämnen ser ut. Kartläggningen av kunskapen har skett via systematisk informationssökning i utvalda databaser genom boolesk söklogik. Sökningen har också skett via funna artiklars referenslistor. Litteraturen som resultaten är baserad på är refereegranskad och består av fem vetenskapliga artiklar, två avhandlingar och tre rapporter. Det resultaten visar är att elevers positiva attityd gentemot de naturorienterande ämnena i skolan sjunker för varje årskurs från cirka 10-12-års ålder. Under samma tid blir skillnaderna mellan pojkars och flickors attityd mer påtaglig. Med undantag för biologi så är flickorna mer negativt inställda än pojkarna. Det eleverna är mest positivt inställda till är de praktiska momenten. Gentemot naturvetenskap utanför skolan har litteraturen inte visat någon förändring i attityd över tid. Däremot är pojkarna mer positivt inställda än flickorna. Resultaten visar också att ju äldre eleverna blir, desto mer stereotypisk bild av forskaren får de. De resultat vi hittat och redovisat innebär att naturvetenskapen i skolan riskerar att inte leva upp till elevernas förväntningar och därmed cementera deras föreställningar. Vidare hade det därför varit intressant att rikta blicken mot lärarna och undersöka deras bild av de naturvetenskapliga ämnena i skolan.