I vår profession som förskollärare är ett av våra uppdrag att främja barns identitetsskapande. Detta sker bland annat genom bild och text från till exempel bilderboken. En av bilderbokens många uppgifter är att vara till hjälp i barnens identitetsskapande. Utifrån vår erfarenhet finns det inte alltid reflektion från pedagogerna kring vilken litteratur som erbjuds på förskolan. Vi tycker att barnet ska kunna känna igen sig i bokens historia genom karaktären och med hjälp av detta kunna utveckla sin identitet. Får barnet möjlighet till detta om pedagogerna inte reflekterar över vilket utbud av barnlitteratur som erbjuds på förskolan? I detta arbete har vi kommit i kontakt med könsneutrala bilderböcker som vi uppfattar kan ge barnen hjälp i sitt identitetsskapande oavsett könstillhörighet. Utifrån denna kategori på bilderboken skapades en nyfikenhet på att se om det trots allt går att sätta kön på de könsneutrala karaktärerna i bilderböckerna. Syftet med det här examensarbetet är att normkritiskt granska valda delar inom könsneutrala bilderböcker utifrån ett genusperspektiv. Urvalet till analysen blev fyra bilderböcker som kategoriseras som könsneutrala för att se om det trots allt går att utläsa kön genom huvudkaraktärens könsspecifika färger på kläderna, känsloyttringar och handlingar. Resultatet vi kom fram till blev att det går att sätta kön på karaktärerna som sägs vara könsneutrala. Därför är det bra om barnlitteraturen granskas utifrån ett genusperspektiv så att barns identitetsskapande även kan bli möjlig genom bilderböckerna.