De senaste åren har statistiken för barn som får diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att få extra resurs i förskolan också ökat (Lindgren 2012). Det blir därför en utmaning för pedagoger och lärare när dessa extra resurser för barn i behov av särskilt stöd blir svårare att få i verksamheten. Utifrån denna bakgrund är huvudsyftet med studien att undersöka vad som händer i förskoleverksamheten efter att ett barn fått en ADHD-diagnos. Studiens syfte är att ta reda på hur förskolans personal möter barn med främst ADHD-diagnos men även andra särskilda behov och hur förskolans personal kan underlätta vardagen för dessa barn. Studien utgår från intervjuer med två specialpedagoger som arbetar i förskola. Resultatet visar att barn med ADHD-diagnos behöver en strukturerad vardag där de vet vad som kommer hända härnäst. Men det är även viktigt att vardagen går att anpassa efter varje enskilt barns behov då varje enskilt barn kan behöva olika struktur för att förenkla vardagen. Resultatet visar också på olika sätt som man kan arbeta på för att underlätta dagen för barn med ADHD.