Studien granskar lärares förhållanden till genus- och heteronormer genom att titta på hur de i undervisning arbetar med normerna men också den inställning och kunskap de har, utifrån deras egna utsagor. Som teoretiskt ramverket kommer Bourdieu att ligga till grund och begreppen habitus och symboliskt kapital används för att analysera lärarnas arbete och inställning. Queer- och genusteorier ligger till grund för hela arbetet och frågeställningarna, därav spelar teorierna en betydande roll i studien. Undersökningen görs med observationer och interjuver för att kunna ge information om hur det är i skolan. Dessa intervjuer och observationer analyserades kvalitativt med de teorier jag tidigare nämnt. Resultatet visar en omedvetenhet om heteronormen men en utbredd kunskap om genusnormer som i större utsträckning verkar vara en del av lärarnas arbete. Från studien kan man också utläsa att materialvalen i skolan oftast inte baseras på genus- eller heteronormer. Tydligt syns att det hos lärarna finns en kunskap om hur ett arbete med homosexualitet kan arbetas med, även om sådant arbete inte förekommer i någon större utsträckning. Enligt Bourdieu behövs ett normkritiskt arbete för att utmana ett samhälle med över- och underordning genom att förhindra symboliskt våld. Klart är att alla lärarna är engagerade i värdegrundsarbete men att fokus varierar från fall till fall.