Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar språkutvecklande med andraspråkselever på en mindre skola utan SVA-lärare. Integreras andraspråksundervisningen eller isoleras den från den övriga verksamheten? Undervisningen måste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförståelse. I kursplanen för svenska som andraspråk står det att elever vilka är i behov av ämnet har rätt till undervisning. Syftet med svenska som andraspråk är att eleverna i slutändan ska hamna på samma språkliga nivå som svensktalande elever. Hur arbetar pedagogerna språkutvecklande med andraspråkselever för att dessa ska ha möjlighet att uppnå denna nivå? Metoden jag valt är strukturerade intervjuer med tre klasslärare och en talpedagog. Jag har även gjort undersökningar med tre elever, två av dem har jag samtalat med kring bildmaterial, en har fått skriva en text utifrån en bild. Resultatet jag fått fram handlar i stora drag om pedagogernas syn på elevernas andraspråksinlärning samt hur pedagogerna konkret arbetar med dessa elever. Trots att ett litet antal pedagoger intervjuats varierar arbetssättet dem emellan. Några använder sig av bildmaterial, någon använder läromedel utvecklat för elever i behov av SVA- undervisning. Utifrån intervjusvaren kan jag inte påstå att pedagogerna arbetar integrerande med andraspråksinlärningen. Klassläraren som undervisar yngre elever tycker det är svårt att bedöma elevernas språkliga utveckling då de endast varit hos henne en kort tid. Lärare vilka haft eleverna en längre tid anser sig kunna göra en sådan bedömning. Min viktigaste slutsats är att det kan vara svårt för pedagoger att arbeta integrerande med språkutveckling om resurser saknas på skolan. Vidare krävs det att pedagogerna samarbetar med varandra samt med modersmålslärare och föräldrar.