Den svenska skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle är uppbyggt av. Främlingsfientliga åsikter i och runt om i samhället är något som går emot skolans fostransuppdrag och behöver bemötas och förebyggas i klassrummet. Samhällskunskapslärare har ett extra stort ansvar när det kommer till skolans fostransuppdrag. Bland annat ska undervisningen i samhällskunskap ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett samhälle. Syftet med ämnet samhällskunskap är även att utveckla elevers demokratiska kunskaper och färdigheter och stärka elevers demokratiska grundprinciper. Syftet med denna studie är att undersöka hur några utvalda samhällskunskapslärare arbetar för att gynna den demokratiska fostran hos eleverna. Vi har också för avsikt att ta reda på hur dessa lärare tolkar skolans fostransuppdrag och vad detta uppdrag har för betydelse i deras undervisning. För att besvara detta har vi formulerat två frågor: Hur arbetar samhällskunskapslärare med fostran av demokratiska medborgare i mellanstadiet? Vilken betydelse tycker dessa lärare att fostransuppdraget har i deras undervisning? För att kunna svara på arbetets frågeställningar så har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer som metod. Då våra frågor är riktade till lärare och deras undervisning så har intervjuer varit mest lämpligt att använda sig utav för att ta del av deras tankar och resonemang. Vi har intervjuat fyra lärare på tre olika skolor i Skåne. Samtliga lärare är verksamma i grundskolans årskurs 4-6 och är behöriga i de samhällsorienterade ämnena. Våra resultat har analyserats med hjälp av John Deweys pragmatiska kunskapssyn på demokrati och utbildning. Dewey lyfter bland annat fram vikten av den sociala miljön och kommunikation när det kommer till den demokratiska fostran av eleverna. Robert Thornberg resonemang om värdepedagogik används också till analysen. Thornberg skriver om lärares arbete om att fostra elever i relation till vissa önskvärda normer och värderingar. Slutligen tolkas våra resultat också med Gert Biestas teori om utbildning för och genom demokrati. 4 Arbetets resultat pekar på att skolans fostransuppdrag är något som alla lärare och vuxna inom skolan ansvarar för. Fostransuppdraget är ständigt närvarande och betydelsefullt i undervisningen. Det ligger ett extra ansvar hos samhällskunskapslärare då det är där eleverna ska utbildas om demokrati. Fostran handlar inte enbart om att utveckla vissa egenskaper utan att förbereda eleverna för att bli aktivt deltagande samhällsmedborgare. Resultaten i denna studie visar även på att den deliberativa didaktiken är avgörande i undervisningen när det kommer till fostran av demokratiska medborgare. Ett positivt och tillåtande klassrumsklimat ses också som en förutsättning för att bedriva dessa deliberativa samtal.