I Skolinspektionens rapport Mer än vad du kan tro (2012) konkluderas att en förhållandevis liten del av religionskunskapsämnets tid, på gymnasienivå, inkluderar undervisning om så kallade icke-religiösa livsåskådningar och livsfrågor. Mot den bakgrunden riskerar eleven att inte utveckla alla förmågor kopplade till religionskursens kunskapskrav (ss. 6 – 7). Den här undersökningens syfte är därmed att undersöka hur så kallade ickereligiösa livsåskåd-ningar och livsfrågor kan inkluderas i samtliga delar, det vill säga världsreligionerna, etik och mo-ral, etiska teorier samt religion och vetenskap, av religionskunskap 1 på gymnasiet, men också hur religionslärare uppfattar begreppen ickereligiösa livsåskådningar och livsfrågor. Studien är baserad på en kvalitativ metod, då min forskning baseras på kvalitativa forskningsintervjuer med fyra re-ligionslärare. I internationell och nationell forskning studeras betydelsen av begreppen livsåskåd-ningar, livsfrågor samt ickereligiösa livsåskådningar och livsfrågor. Empirin har analyserats utifrån en hermeneutisk, fenomenografisk och diskursanalytisk teori. Undersökningen av tidigare forsk-ning har synliggjort brister på samsyn om hur begreppen ickereligiositet och religion ska definieras och tolkas. Dessutom förmedlar lärarnas uttalanden en osäkerhet i vad och hur de ska undervisa om så kallat ickereligiösa livsåskådningar och livsfrågor. Lärarna beskriver att de ofta undervisar om så kallat ickereligiösa livsfrågor i samband med undervisning om moral och etik, men lärarna beskriver också en ämnesöverskridande didaktisk undervisning. Dock visar min studie på olika angreppssätt i hur lärare undervisar om så kallat ickereligiösa livsåskådningar och livsfrågor, bero-ende på om eleverna är resurssvaga eller resursstarka. Vidare avslutas undersökningen med en diskussion där studiens empiri, den problematik som framträtt kring olika teorier, samt behovet av vidare forskning inom området ickereligiösa livsåskådningar och livsfrågor diskuteras.