Läroböcker är en viktig del av undervisningen och de kan påverka inlärning, därför är det av intresse att ta reda på vilka beståndsdelar man kan dela in dem i, hur en svensk lärobok ser ut jämfört med andra länders, samt vad forskning säger om hur dessa attribut kan påverka läsaren. Detta har jag gjort i det här arbetet via en textanalys. Textanalyser i allmänhet, och läroboksanalyser i synnerhet, är inget nytt, utan det är en vedertagen metod för att bryta ner texter. I det här arbetet lånar jag analysmetoder från flera olika tidigare forskare och applicerar dem på en svensk lärobok i kursen matematik 1b. Bland de valda attributen finns fysiska egenskaper, språk (pronomen, passiva meningar, specialistord och uppmaningar) och innehåll (berättande text, övningar, aktiviteter och lösta exempel). Bland resultaten märks att författarna till den valda boken har en tydlig närvaro i texten, vilket visas genom ett tätt användande av personliga pronomen i första person (vi). De använder sig även av många aktiviteter och försöker på så sätt bygga en relation med läsaren. Det är positivt att författarna på det här sättet får läsarens förtroende, men för de läsare som inte kan eller vill identifiera sig med det skrivna vi kan det istället få en negativ effekt på lärandet. Specialistord har också en dubbelnatur. De är nödvändiga i specialområden som t.ex matematik, och en positiv effekt de kan ha på lärandet är att de etablerar författaren som en auktoritet. För mycket specialistord kan däremot få motsatt effekt genom att göra texten svårbegriplig. Delar av analysen är svår att applicera på matematisk text, vilket ger en viss osäkerhetsfaktor i just de resultaten.