Sammanfattning Syftet med arbetet var att utifrån pedagogers perspektiv undersöka hur elevunderlag påverkar i vilken grad språkutvecklande arbete sker på två, utifrån sett, helt skilda skolor. Men också för att identifiera eventuella skillnader och kritiska aspekter i dessa elevers skolsituation samt under deras fritid och hur detta sedan påverkar de undervisande pedagogerna. Detta utifrån dessa tre frågeställningar: Hur beskriver de tillfrågade pedagogerna sitt språkutvecklande arbete och hur skiljer det sig åt mellan de undersökta skolorna? Hur ser pedagogerna på stödet eleverna har möjlighet att få i och utanför skolorna och hur påverkar det pedagogerna i sin undervisning? Vad är pedagogernas bild av språkbadet i respektive område vad gäller hur språkanvändning sker i sociala miljöer och i interaktion med andra utanför skolan och påverkar det i så fall pedagogerna i sin undervisning? I teorin har arbetet utgått i sociokulturellt perspektiv vilket handlar om att lärande hos alla människor sker hela tiden och i alla sociala sammanhang. Här har ämnen som lärandets möjligheter, språkets betydelse, kommunikationens del i lärande, att läsa med barn och pedagogernas betydelse behandlats. Detta genom att använda empirisk undersökning som metod, vilket innebär insamling, bearbetning och analys av data som i detta fall var intervjuer. I resultatet framkom tydliga och stora skillnader mellan de båda skolorna. Trots att den mångkulturella skolan arbetar och undervisar efter all möjlig tillgänglig och aktuell forskning så är deras resultat generellt låga. Detta medan den homogent svenska skolan, som fortfarande arbetar relativt konservativt, har mycket höga resultat. Det framkom också att det var mycket stora skillnader i hur elevernas fritidssituation såg ut. På homogent svenska skolan var det mer regel än undantag med flertalet sociala och utvecklande aktiviteter på fritiden medan den mångkulturella skolans elever genomgående saknade sådana sociala aktiviteter. Slutsatsen i arbetet blir att skolans språk och inlärningsproblematik även påverkas av yttre faktorer där forskningen inte är lika utbredd som den inom skolans väggar. Skillnader som påverkar utgångspunkten i pedagogernas undervisning.