All frånvaro i grundskolan, både giltig och ogiltig, kan leda till problematisk frånvaro. Frånvaron kan göra att elever inte når kunskapsmålen och därigenom blir obehöriga till gymnasieskolan. Syftet med vår uppsats är att utveckla kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever som har problematisk frånvaro så att dessa kan göra väl underbyggda val till gymnasiet. Utifrån syftet formulerade vi två frågeställningar: Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de får kännedom om samt kontakt med elever som har problematisk frånvaro? Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de arbetar med elever som har problematisk frånvaro? För att få svar på våra frågor valde vi en kvalitativ metod och genomförde sju intervjuer med examinerade studie- och yrkesvägledare, verksamma på grundskolan. Vid några av intervjuerna framkom information om en specialpedagog som informanterna hade ett framgångsrikt samarbete med gällande elever med problematisk frånvaro. För att belysa detta samarbete valde vi att även intervjua specialpedagogen. Några av de resultat som framkommit i vår studie är att studie- och yrkesvägledarna upplever att de får information om elever med problematisk frånvaro för sent och i andra hand. Studie- och yrkesvägledarna uttrycker önskemål om att utöka samarbetet med andra professioner på skolan för att på så sätt kunna fånga upp eleverna innan frånvaron blir problematisk. De teorier vi valt att använda oss av för att analysera resultatet är: Planned Happenstance, KASAM – Känsla Av Sammanhang och SCCT – Social Cogntitive Career Theory.