Migrationen har ökat i Sverige under de senaste decennierna och studier visar att migranter har svårare än den infödda befolkningen att ta sig in i samhället och arbetslivet. SFI-undervisningen och studie- och yrkesvägledaren på SFI är två inrättningar som skall bidra till detta integrationsarbete. I studier har det därför diskuterats vilken betydelse dessa inrättningar har för migranternas väg in i det svenska samhället. Noterbart i detta sammanhang är att forskning i ett retroperspektiv med kvalitativa metoder är förbisedd. Detta medför att det är oklart vilken betydelse migranter upplever att dessa inrättningar har haft för deras karriärutveckling. För att få insikt i detta har denna studie intervjuat sex migranter som har genomgått migrationsundervisningen, SFI, på den kommunala vuxenutbildningen. I studien har teoretiska begrepp från Bourdieu, Hodkinson och Sparkes samt Donald E. Super använts. Begreppen är: habitus, handlingshorisont, fält, kapital, brytpunkter, rutiner och livsroller. Studien visar att SFI-undervisningen har påverkat migranternas karriärutveckling på ett likartat sätt. Den har tagit sig uttryck genom att vara en ”kapitalgenerator” som har minskat flera av de hinder som de hade i samband med migrationen. Den har vidgat deras handlingshorisont genom att ge dem kunskaper och formella behörigheter. Trots dessa förtjänster hos SFI, så har migranterna upplevt den som otillräcklig i vissa avseenden. De har sett sig behöva inhämta språkkunskaper och kunskaper om det svenska samhället på andra sätt. Migranterna upplever att också mötet med studie- och yrkesvägledaren på SFI har bidragit till att vidga deras handlingshorisont genom att ge dem information och tillträde till olika fält. Betydelsen de tillskriver studie- och yrkesvägledaren är avhängande av vilken relation de hade till denne.