Bakgrund Grundsärskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad än kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya läroplanen (Lgr 11) och det är idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssättningen har från att vara ”utifrån elevens förutsättningar” i Lpo 94 övergått till tydligare krav på kunskap. Frågan var hur denna betoning på kunskaper tagits emot i grundsärskolan och framför allt gällande matematiken. Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka och analysera hur grundsärskolans verksamhet, i ämnet matematik åk 7-9, förhåller sig till övergången mellan två kursplaner. Hur har de yttre ramarna, t.ex. kursplanetext och organisation, för undervisningen förändrats genom införandet av en ny kursplan i matematik? Vilka problem och möjligheter kan identifieras när det gäller införandet av Lgr 11 i undervisningen i matematik i grundsärskolan? På vilka didaktiska sätt har den nya kursplanen gett avtryck i matematikundervisningen i grundsärskolan? Hur resonerar pedagogerna kring betyg och bedömning för lärande i relation till tidigare styrdokument? Teori Huvudsakligen används två teorier, dels Hasenfelds om olika teknologier inom människobehandlande organisationer och dels Lundqvist mer aktörsnära och handlingsorienterade teori om implementering, främst utifrån begreppen: förstå, kunna och vilja. Metod Studien är kvalitativ och intervjubaserad. Sex pedagoger som arbetat med båda läroplanerna har intervjuats utifrån deras uppfattning om läroplansskiftet med fokus på matematik. Vi har också gjort jämförelse mellan de båda kursplanerna i matematik, en beskrivning av likheter och skillnader i de båda kursplanerna. Resultat Resultatet presenteras i fem olika teman; ett förändrat elevunderlag, pedagogernas attityder till läroplan-/kursplaneskiftet, matematik-didaktik, implementering och betyg och bedömning. Ett av de centrala resultaten är att elevunderlaget i grundsärskolan har förändrats de senaste tio åren och att eleverna som i dag blir placerade i grundsärskolan befinner sig på en lägre kognitiv nivå än tidigare. Detta påverkar förutsättningarna för pedagogerna som undervisar i ämnet matematik. Förändringsdirektiven är svåra att applicera direkt med tanke på situationen i skolorna, t.ex. uppfattar man lärandemålen som allt för högt satta. Kraven på eleven upplevs ha ökat och det har skett en förskjutning från att ha arbetat utifrån elevens förutsättningar till att arbeta mot uppsatta mål i matematik. Ett annat centralt resultat är att man ett upplevt ett ointresse från skolledningen när det gäller implementeringsarbetet. När grundsärskolan är integrerad med grundskolan har läroplansskiftet för grundsärskolan hamnat i skuggan gällande implementeringsarbetet av Lgr 11. Implikationer Ur vårt perspektiv är denna studie relevant i relation till vårt yrke och visar att en läroplansreform inte kan emanera som en skrivbordskonstruktion. För hur är det egentligen tänkt då skolan ska navigeras med hjälp av en läroplan, som förvisso är välstrukturerad, men som tycks vara skriven för en elevkrets som inte är inskriven i grundsärskolan? Vi menar att det dokument som ska formulera framtiden för grundsärskolans elever måste realiseras från en plattform där skolans aktörer har en dialog om vilken roll vi ska tilldela grundsärskolan.