Sammanfattning/Abstract Hansson, Mariette & Kolbäck, Susanne (2017). Extra anpassningar - en förutsättning för inkluderande undervisning. En kvalitativ studie med matematiklärare och speciallärare/specialpedagoger. Additional Adjustments – a Prerequisite of an Inclusive Education. A Qualitative Study of Mathematics Teachers and Special Needs Teachers. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Förväntat kunskapsbidrag Undersökningen som gjorts ger en inblick i hur matematiklärare och speciallärare/specialpedagoger arbetar med extra anpassningar ute i verksamheten samt hur väl arbetet med extra anpassningar etablerats i skolan tre år efter lagändringen (SFS 2014:456). I Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport (2016) kring skolans arbete med extra anpassningar konstateras att arbetet med extra anpassningar kommit olika långt vid de granskade skolorna. De framhåller bl.a. att många skolor fortfarande är inne i implementeringsfasen och att skolorna sällan följer upp de extra anpassningarna. Vår studie lyfter fram faktorer som har betydelse för att de extra anpassningarna ska fungera, vilket kan vara till hjälp för andra skolor i deras arbete med extra anpassningar. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka några matematiklärares och speciallärare/specialpedagogers erfarenheter av och syn på arbetet med extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. För att besvara syftet har vi valt följande frågeställningar: • Hur kan arbetet med extra anpassningar se ut i matematikundervisningen? • Vad har lagändringen i skollagen (SFS 2014:456) avseende extra anpassningar inneburit för den enskilde pedagogens arbete? • Hur kan rutiner för identifiering av behov, genomförande, dokumentation och uppföljning av extra anpassningar i matematikundervisningen se ut? 3 Teori För att analysera resultatet använder vi oss av ramfaktorteorin då extra anpassningar kan ses som en ramfaktor att förhålla sig till i arbetet med elever i behov av stöd. Vi vill dessutom synliggöra hur arbetet med extra anpassningar i matematikundervisningen för elever i behov av stöd kan se ut utifrån olika specialpedagogiska perspektiv, såsom det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet. Metod Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats och halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för insamlandet av materialet. Respondenterna utgörs av tio pedagoger i årskurs 7-9, där samtliga pedagoger har matematik i sin utbildning och tre av dem har specialpedagogisk kompetens. Resultat Resultatet visar att pedagogerna har kunskap om begreppet extra anpassningar och kan ge flera förslag på extra anpassningar som kan göras inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vår tolkning är att pedagogerna i sin undervisning i stor utsträckning utgår från ett kompensatoriskt perspektiv, även om pedagogerna ser inkludering som en framgångsfaktor för elevernas lärande och utveckling. Det framgår av studien att skolorna har kommit olika långt i sitt arbete vad gäller rutiner för att uppmärksamma, identifiera, dokumentera och följa upp extra anpassningar. Av studien framgår även att pedagogerna ser relationer och möjligheten till samarbete som en förutsättning för att få arbetet med extra anpassningar att fungera. Implikationer Speciallärarens/specialpedagogens har en central roll i framtagandet av rutiner för arbetet med extra anpassningar. Vi menar att speciallärare/specialpedagoger behöver involveras mer i arbetet med att identifiera elevers behov av extra anpassningar, då detta kräver kunskaper inom det specialpedagogiska fältet. Utifrån resultatet ser vi även att inkluderingsbegreppet behöver få en vidare definition då vi har sett att en vanlig tolkning av begreppet ofta stannar vid den rumsliga inkluderingen. I de delar som kräver organisatoriska förändringar kan speciallärare/specialpedagoger fungera som en länk mellan lärare och skolledning då speciallärare/specialpedagoger genom sin medverkan i elevhälsoteamet har stora möjligheter till påverkan.