Uppsatsens problemformulering utgår från personliga upplevelser av måltider i förskolan och baseras på en undran om hur det kan komma sig att själva görandet av måltider ter sig så olika? Studiens syfte är att genom en kvalitativ ansats skapa en fördjupad förståelse av hur måltider görs i förskolan utifrån forskningsfrågan: Hur görs måltider i förskolan ur ett commensality-perspektiv? Det empiriska materialet består av intervjuer med verksamma pedagoger och en granskning av befintliga skriftliga riktlinjer som riktar sig mot måltider i förskolan. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av begreppet commensality i frågor som rör måltidens syfte, pedagogernas roll vid måltiden, definition av begreppet måltidspedagogik, hur måltidspedagogik görs samt hur pedagogernas relation till befintliga skriftliga riktlinjer ser ut vid utformandet av måltiden. Resultatet visar att pedagogerna ser måltiden som en social stund där barnen ses och där det ges möjlighet till prat och samtal. Det uttrycks även en konkret förväntning på måltidsstunden om att denna ska bli en fin stund på dagen. I fråga om pedagogens roll så framkom det ur pedagogernas berättelser och ur granskningen av de befintliga skriftliga riktlinjerna att vikten av att vara en förebild ges betydelse. Pedagogerna definierar begreppet måltidspedagogik dels genom ett pedagogiskt lärande men också något som kan tolkas som en form av fostran och normativ utveckling vid måltiden. Att samtala, berätta, fantisera och lyssna till högläsning är några av de lärtillfällen som pedagogerna menar kan utgöra måltidspedagogik. Utifrån pedagogernas berättelser kan det tolkas finnas en låg kännedom om vilka skriftliga riktlinjer som finns att tillgå som stöd vid utformandet av måltiden i förskolan.