Syftet med denna studie är att undersöka högläsningsarbetet i förskolan, med koppling till den kommande läroplanen som kommer ut i reviderad utgåva första juli 2019. Arbete med högläsning i den planerade verksamheten står framskrivet i den nya läroplanen som ett obligatoriskt moment, och vi vill synliggöra både det arbete som sker såväl i den nuvarande verksamheten som i den kommande med hänsyn till läroplansändringar. Anledningen till att vi valde att skriva om högläsning är att vi har uppmärksammat ute i verksamheten att högläsning inte alltid finns med. Genom semistrukturerade intervjuer och informella samtal med personal i förskolan och skolan har vi undersökt vårt syfte med kvalitativa metoder för att kunna skapa meningsfullhet, se samband och kunna jämföra personalens svar och berättelser. Två förskolor medverkar i denna studie för att kunna påvisa likheter och skillnader i arbetssätt. Vi kommer presentera denna studie med koppling till ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs arbete som grund. I analysen presenteras empirin, det vill säga de svar som vi har fått utifrån de intervjuer och samtal som utförts. Dessa kommer sedan jämföras och diskuteras i studiens diskussion. Utifrån gjorda intervjuer och samtal kunde vi se ett tydligt mönster i högläsningens funktion med koppling till hur mycket det faktiskt arbetas med det ute i verksamheten. I samtliga intervjuer och samtal som utförts var synen på högläsning god, men majoriteten berättade att de gärna arbetade mer med högläsning, oavsett hur mycket de arbetade med det just nu. Vi kan dra slutsatsen att högläsningen har stor påverkan på barns utveckling, och att den behöver synliggöras i verksamheten. I samband med den nya läroplanen kanske högläsningsarbetet kan omstruktureras och planeras in i verksamheten för att skapa meningsfullhet för barnen.