Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur motivation kan utgöra underlag för lärares undervisningspraktik och att identifiera framgångsfaktorer i lärarnas arbetssätt med att motivera elever. Detta görs genom att utgå från motivationsteorier som är centrala för en lärares undervisningspraktik och därefter identifiera vilka framgångsfaktorer som går att urskilja i lärares arbete med att motivera elever. Arbetet tar inledningsvis upp de val av metoder som ligger till grund för uppsatsens teoretiska bakgrund. Litteratur och olika vetenskapliga artiklar har sammanställts genom läsning av kurslitteratur och sökningar i vetenskapliga databaser. Informationssökandet ledde sedan in på de två motivationsteorier varpå uppsatsen vilar på, ”Self-determination theory” (SDT) och ”Achievement goal theory” (AGT). Med hjälp av att avgränsa uppsatsen kan en djupare förståelse skapas för de valda motivationsteorierna. Bakgrunden inleds med att läsaren ges en förståelse för motivation som begrepp och den komplexitet som ligger bakom detta begrepp med hjälp av vetenskaplig förankring. Vidare ges en redogörelse för de båda motivationsteorierna och dess mest centrala innehåll. Resultatet utgörs av fyra rubriker som var och en redogör för hur elevers motivation kan påverkas på olika sätt. Rubriken kompetens tar upp vikten av att elever får uppleva kompetens och då med inriktning på bedömning och återkoppling. Vidare förklaras varför autonomi gynnar elevers motivation samt hur ledarskapet kan styra den upplevda autonomin. Sociala relationer och socialt stöd har varit återkommande i den litteratur som berör motivation. Under rubriken förklaras hur sociala relationer kan kopplas ihop med motivation. Slutligen lyfts ”flow” som begrepp i resultat där det även ges en förklaring för hur flow kan utgöra grunden för inre motivation. Avslutningsvis förs en diskussion kring uppsatsens frågeställningar kopplat till det resultat som framkommit. Diskussionen förs kring elevers uppfattning av kompetens med speciellt fokus på bedömning och återkoppling. Därefter tas autonomistödjande ledarskap upp med en problematisering kring ledarskap och kontroll. Sist lyfts vikten av att skapa förtroendefulla relationer i syfte att motivera elever.