Syftet med detta examensarbete är att utveckla kunskap om och förståelse för ämnet Idrott och hälsa i gymnasiesärskolan. Detta görs genom att beskriva vilka former av kunskap som realiseras i undervisningen och hur detta görs. Det faktiska genomförandet jämförs med lärarnas tolkning av ämnet och diskuteras i ljuset av omgivande normer, lärarnas personliga påverkan, ämnestraditioner och yttre ramar. Materialinsamlingen utfördes på en gymnasiesärskola via 13 lektionsobservationer och fem intervjuer med dem som undervisar i ämnet. Resultaten visar på en verksamhet som domineras av ett integrerat kunskapsideal. Tydligast är detta i lärarnas tal om ämnet, men detta synsätt är det mest framträdande även i undervisningen där individualisering, kontextualisering och integrering betonas. Denna bild av undervisningen analyseras i förhållande till de normer som genomsyrar kurs- och läroplan, lärarnas erfarenheter från bl. a. särskolan och vårdsektorn, de heterogena elevgrupperna och personaltätheten. I studien identifieras ett fokus på ett egenvärde i upplevelsen, vilket förstås som en strategi för att uppnå ämneslegitimitet. Resultaten visar också på förekomsten av tävlingsbetonade inslag, vilket ej harmoniserar med den integrerade kunskapssynen. Dessa förstås, likt den framträdande roll bollaktiviteter har, i ljuset av pedagogernas personliga idrottserfarenheter och den tradition som präglar ämnet Idrott och hälsa.

The purpose of this paper is to develop knowledge and understanding of the subject Physical Education and Health in the upper secondary school for individuals with learning disabilities. The study describes the kind of knowledge that is realised during the lessons and how this is done. The implementation is compared with the teachers' interpretation of the subject and discussed in light of surrounding norms, the teacher's role, subject-specific traditions and outer frames. The empiric material was collected through the observation of 13 lessons and five interviews with teachers. The results indicate an environment dominated by an integrated perception of knowledge. This is most evident in how the teachers’ interpret the subject, but this approach is also prominent in the lessons where individualisation, contextualisation, and integration are emphasized. The material is analysed in relation to the curriculum, the teachers´ experiences from schools for individuals with learning disabilities and the health care sector, and the heterogeneous student groups. The study identifies a focus on the personal value of experience as a strategy to gain legitimacy for the subject. There is also an emphasis on competition in the realisation of Physical Education and Health. Neither of these features harmonise with the concept of an integrated understanding of learning. The stress on competition, like the prominent role of ball sports, are discussed in light of the pedagogues’ personal sporting experience and the tradition of the subject Physical Education and Health.