Enligt de styrdokument som finns skall elever på gymnasieskolan ha inflytande över sitt eget lärande. De skall även ha inflytande över de olika lärandesituationer som finns. Jag har valt att ta reda på hur elevinflytande är ur ett lärarperspektiv. Syftet med min undersökning har varit att undersöka lärarnas synsätt gällande elevinflytande och hur de ger sina elever inflytande över sitt lärande och sin lärandesituation. I undersökningen har jag granskat styrdokument, litteratur och olika rapporter gällande elevinflytande. Jag har också gjort sex intervjuer av både kärn- och karaktärsämneslärare på Barn- och Fritidsprogrammet på en skola i östra Skåne. I den undersökta litteraturen finns en del exempel på hur lärarna kan öka elevernas inflytande över sitt lärande och sin lärandesituation. Det kan till exempel vara elevers deltagande i arbetslagsträffar eller på hur skolan skall organiseras för att underlätta arbetet med elevinflytande. Intervjuerna visar att de flesta av lärarna har samma synsätt på elevinflytande. De följer de styrdokument som styr arbetet i skolan. Det finns en del mindre skillnader mellan kärn- och karaktärsämneslärare, men lärarna behöver mer stöd och fler redskap för att utvecklas och kunna söka nya vägar för sitt arbete med elevinflytande. Det var till exempel inte många av de jag intervjuade som reflekterat över elevers deltagande i arbetslagsmöten. Slutsatsen är att de som arbetar i skolan måste våga ta steget framåt och på ett modernt sätt arbeta vidare med elevinflytande. För att lyckas med detta behövs utbildning i elevinflytande, bra samarbete i arbetslaget och en aktivt stödjande skolledning. Nyckelord: Arbetslag, Barn- och fritidsprogrammet, elevinflytande, gymnasiet, lärarperspektiv