Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika texter, såsom bild, media, film och radio, får plats i en flerstämmig miljö. Genom att intervjua ett antal lärare har jag undersökt hur och om de använder sig att olika slags texter och varför. Jag har också undersökt hur de ser på sin egen undervisning utifrån de två begreppen flerstämmighet och det vidgade textbegreppet. Olika texter finns runt omkring oss i samhället dagligen och informationsflödet är stort. Samhällets informationskällor är idag inte enbart skrivna texter utan ter sig även i former som bilder, symboler, rörliga bilder och auditiva texter. Ett av skolans uppdrag är att förbereda elever på den komplexa verklighet vi lever i och på det rika informationsflöde som finns i samhället. Med detta som utgångspunkt har jag för mitt material valt att analysera materialet utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv samt utifrån tidigare forskning som rör aspekter som dialog, sociala processer, kunskapsbyggande, medvetenhet och attityder. Undersökningens material grundar sig i fem kvalitativa intervjuer med undervisande lärare för år 7-9 i ämnet svenska. Resultatet visar att det finns en genomgående medvetenhet kring betydelsen av ett dialogiskt klassrum och användandet av olika texter. Däremot visar resultatet utifrån intervjuerna på en skillnad i attityden till och användandet av olika texter där några lärare visar på ett mer positivt och öppet förhållningssätt, medan de andra lärare berättar om en osäkerhet kring arbetet med klassrummets olika röster i form av olika texter.