I följande kunskapsöversikt är syftet att undersöka hur integreringen av 1:1 (en dator per elev och lärare) satsningen har påverkat lärandemiljön för undervisande lärare i gymnasieskolan. Målet är att undersöka hur integreringen av 1:1 (en dator per elev och lärare) satsningen påverkat lärandemiljön för undervisande lärare i gymnasieskolan samt grundskolans senare år. Frågeställningarna är i huvudsak konstruerade för att lyfta enskilda lärares, pedagogers och forskares tankar och erfarenheter av didaktiska ansatser kopplade till 1:1 och mer specifikt inom samhällskunskapsämnet. Denna kunskapsöversikt kommer påvisa att införandet av 1:1 i skolverksamheten har inneburit stora utmaningar på många olika områden. På nationell nivå har regeringen drivit fram beslutet om en ny reviderad läroplan (lgr11 & gy11) som uppmuntrar till användning av teknik och digitala hjälpmedel i skolan. För att möta detta krav har SKL (Sveriges kommuner och landsting) valt att förse majoriteten av elever och lärare med personliga datorer att sköta skolarbeten på. Ansvaret har sedan delegerats från nationell- (politisk) till lokalnivå (kommunal), utan att hänsyn till att den strukturella aspekten eventuellt kan orsaka en splittrad inställning när det kommer till hur och i vilken utsträckning de enskilda skolorna ska angripa denna implementering. På institutionell nivå tenderar således skolkulturen gällande 1:1 ofta förbli outvecklad och icke kooperativ. Denna problematik drabbar i sin tur det led som ligger i botten av denna hierarki, dock väldigt viktig, nämligen den individuella nivån. Nivån kännetecknas av den nationella förväntan som finns på yrkesverksamma lärare och dess behov att driva beprövad undervisning i 1:1 sammanhang som möjliggör för en ny typ av kunskapsbildning. Verkligheten för dessa lärare ser dock annorlunda ut, åtminstone om hänsyn tas till några lärares erfarenheter, tankar och reflektioner. Det är just i detta fält, det förefaller finnas en kunskapslucka som behöver uppmärksammas.