Studien är en systematisk innehållsanalys, där multimodaliteten har bejakats. Studiens övergripande syfte har varit att synliggöra och öka förståelsen av kvinnlig representation i företagsekonomiska läromedel avsedda för gymnasiekursen Ledarskap och organisation. Jag har innehaft ett socialkonstruktivistisk teoretiskt perspektiv och har analyserat materialet utifrån ett genusteoretiskt perspektiv kopplat till företagande, organisation och ledarskap. Studien visar att manliga individer ges mer utrymme än kvinnliga individer, både som enskilda individer och som grupp. Särskilt framträdande är skillnaderna avseende enskilda historiska och namngivna personer, där personer med manliga tilltalsnamn förekommer betydligt mer frekvent än kvinnliga individer. Studien visar att det även råder betydande diskrepanser kring hur kvinnor presenteras, beroende på om det är enskilt eller i grupp. Kvinnor i grupp framhålls vanligen i sociala kontexter, utan tydliga ledarskapssituationer eller ledaregenskaper. Enskilda kvinnor framställs något mer allsidig utifrån sina professionella roller. Undersökningens resultat är att kvinnor dels är underrepresenterade i läromedel avsedda för gymnasiekursen Ledarskap och organisation och att kvinnor främst tillåts att figurera som utfyllnad eller bakgrundsgestalter. Kvinnor förkommer sällan i egenskap av kompetens i ledarskapssituationer. Studien visar att läromedlen inte fångar upp och synliggör historiska kvinnors insatser för industrialisering, ledarskap och företagande, i samma utsträckning som de presenterar de historiska männens insatser. Jag menar att fenomenet riskerar att bidra till att landets blivande gymnasieekonomer får en begränsad och skev bild av kvinnors insatser för det svenska samhällsbygget och vår gemensamma ekonomiska utveckling.