I detta examensarbete har vi jobbat om och kring frågeställningarna: Hur reflekterar lärare över sin hantering av kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen? och Vilka möjligheter eller svårigheter ser de med uppmärksammandet av kontroversiella frågor inom de samhällsorienterade ämnena? För att finna svar till frågorna har vi intervjuat verksamma mel- lanstadielärare som undervisar i samhällskunskap. Mot bakgrund av de möjligheter som kon- troversiella frågor innebär för medborgarbildning har examensarbetet syfte varit att undersöka lärarnas inställning till frågorna när det gäller samhällskunskapsundervisningen. Hess (2004) och Strading (2001) har tillämpats som teoretiskt ramverk och spelat en avgörande roll i ana- lysen av arbetets empiri. Den kvalitativa metoden har varit undersökningens utgångspunkt, sju stycken lärare har därmed intervjuats. En fenomenologisk ansats har intagits då alla responden- ter har skildrat deras erfarenheter och åsikter om arbetets problemområde. Resultatet framläg- ger bevis på att det finns svårigheter med inkluderingen av kontroversiella frågor i undervis- ningen. Men trots det framläggs möjligheterna som arbetet kan åstadkomma som överträffande. Respondenterna framhåller att elevernas kulturella tillhörigheter, etniska bakgrunder och per- sonliga erfarenheter är alla faktorer som påverkar frågornas uppfattning. Resultatet har även påvisat att hanteringen av frågorna beror på och påverkas av vilken situation som frågorna upp- märksammas under samt vilka de är.