Min avsikt med undersökningen är att försöka ta reda hur kvinnliga rektorer ser på rektorskapet utifrån begrepp som ledare och chef. Vidare har jag som syfte att undersöka hur det kom sig att de blivit rektorer och vad som är drivkraften i deras arbete. Jag har utgått ifrån sociologiska teorier när jag genom Pierre Bourdieu förklarar hans begrepp fält, kapital och habitus. Jag fokuserar också på Erving Goffmans rollbegrepp som också handlar om olika identiteter. För att närmare titta på människors olika behov, vars tillfredställelse är primär för vår utveckling och vårt välbefinnande, väljer jag utifrån ett psykologiskt synsätt, att förklara Abraham Maslows behovshiearki. Jag har hämtat ett karriärteoretiskt perspektiv från John D. Krumboltz och hans Social learning theory of decision making (SLTDM) samt den ”planerade tillfällighetsteorin” planned happenstance theory. Genom en kvalitativ studie med strukturerade och semistrukturerade frågor har jag intervjuat fem kvinnliga rektorer på olika kommunala grundskolor i en skånsk kommun. Analysen visar att rektorerna har en allmän drivkraft till att utveckla elever i deras skolgång. För att detta skall vara möjligt anser de att möjlighet till egen utveckling i arbetet är en väsentlig del. Deras bakgrund som jag valt att kalla uppväxtfaktorer visar på att denna har betydelse, dock av olika grad för respektive rektor. Majoriteten av rektorerna pratar också om en ”inre drivkraft” som gjort att de hamnat i den chefsposition som de har idag.