Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva studie- och yrkesvägledares och lärares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utsträckning samarbetsmöjligheterna påverkades av en strukturell omorganisation. En kort beskrivning ges av utvecklingen av den kommunala grundskolan samt studie- och yrkesvägledar- och läraryrkets förändring. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer från två studie- och yrkesvägledare verksamma före F-9 reformen, två studie- och yrkesvägledare verksamma i dag och två lärare som arbetat inom grundskolan både före och efter F-9 reformen. Resultaten visade att samarbetsmöjligheterna och strukturen på skolor idag skiljer sig från tiden före F-9 reformen. En förändring var att studie- och yrkesvägledares arbetsplatser inte längre är på en skola utan flera, vilket försvårar samarbetsmöjligheterna. Samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare samt studie- och yrkesorientering hade en tydligare förankring på skolorna före omorganisationen. Den förändrade läroplanen har också påverkat samarbetsmöjligheterna på så vis att det i dag inte finns några riktlinjer för hur studie- och yrkesorientering ska bedrivas. Samtliga respondenter är överens om att det idag endast sporadiskt förekommer samarbete mellan respektive yrkesgrupp och att det istället mer handlar om parallellarbete. Tidigare undersökningar som kopplats till resultatet är Vem behöver syo? av Borhagen & Lovén, Syo-kulturer i skolan av Henrysson Utvärdering av grundskolan 1995 skolverket nr:126, och Förändring och förvaltning av Franson & Kriegholm. De teorier som använts som analysverktyg i uppsatsen är struktureringsteorin av Antony Giddens och teorin om skolan som institution och skolor som organisationer av Gunnar Berg.