Syfte Denna studie har som syfte att undersöka huruvida dramapedagogiska metoder kan användas för att berika skådespelarnas konstnärliga och personliga utveckling under det förberedande arbetet inför en teaterföreställning. Metod För att öka reliabiliteten i materialet genom så kallad metodtriangulering, har vi valt att använda oss av två metoder för datainsamling; aktionsforskning och kvalitativ gruppintervju. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgått från semistrukturerade frågor som anpassat efter informanternas svar. Undersökningsgruppen har bestått av sju skådespelare i åldrarna 20-37 år, från den nystartade amatörteatergruppen Partisanteatern, varav fem har deltagit i gruppintervjun. Samtliga gruppmedlemmar är studenter och har frivilligt gått med i teatergruppen av intresse. De har varierande bakgrund och varierande erfarenheter av teater. Vi har i studien valt att inte ta hänsyn till genus och etnicitet då vi gjort bedömningen att dessa aspekter inte var relevanta för vår studie. Resultat Vårt resultat har baserats på både dramapedagogiska- och teaterteorier. Vi har arbetat med dramapedagogiska övningar i gruppen, där materialinsamling genom improvisation har varit målet. Genom den sammanställda observationen och gruppens intervjusvar visar resultatet att dramaövningarna hade positiv effekt på gruppens kollektiva process och trygghet. Gruppen har även fått arbeta med att integrera personliga erfarenheter i det konstnärliga enligt Stanislavkijs teorier, vilket har ansetts underlätta skådepelarnas genuinitet i sin gestaltning.