Studiens syfte är att granska två fysiska klassrumsmiljöers artefakter och utifrån dessa konstruera meningsfulla teman för att tala om klassrumsmiljöer. Den fysiska miljön förstås i denna studie uttrycka mer än bara dess fysiska funktion; som en vidare analytisk ansats förstås artefakterna och de konstruerade temana ingå i en mer övergripande skoldiskurs som producerar vissa specifika kunskaper och maktrelationer i skolkontexten. Kunskaperna kan tänkas återskapa vissa sociala utfall och reproducerar institutionen skolans ställning i samhället. Våra frågeställningar lyder: ”Hur är klassrummen utformade? Vad kan olika artefakter uttrycka om skolans sociala liv? Vilka likheter och skillnader finns mellan de båda klassrumsmiljöerna?”. Metoden vi har valt för att undersöka klassrummen är täta beskrivningar eller denotationer. Ur denotationerna har vi konstruerat förslag på teman som vi menar är de mest tongivande i de båda klassrummen. Analysen visar att de två klassrummen uttryckte både gemensamma och olika teman. Några dominerande teman vi urskiljt är: fostrans- och kontrolltemat, institutionstemat samt ett privat och offentligt tema. Temana förstås i ljuset av bland annat Michel Foucaults diskursteorier och Bruno Latours aktörs- och artefaktteorier. Möbleringen och artefakternas utformning förstås implicit uttrycka ett önskvärt beteende hos eleverna och läraren och kan också tänkas möjliggöra ett visst socialt utfall med hänvisning till exempelvis Patrik Bjurström och Marjanna de Jongs studier av fysiska skolmiljöer.