Upplopp ägde rum över större delen av Sverige under våren 1917. Dåtidens Sverige präglades av efterdyningar av unionsupplösning, världskrig, ryska revolution, hunger, ransoneringar och parlamentarism. Karlsson/Berg tillika kvinnan som är föremål för denna studie, tog sin rätt genom att sätta sin hunger och visst mått av våld, före lagen vilket kom att straffa sig i dubbel bemärkelse. Karlsson/Berg, som en av två kända tillika få kvinnor, i hungerupploppen Göteborg, dömdes i enlighet med den svenska strafflagen. Efterdyningar av upploppen skakade om Sverige såväl politiskt, socialt, ekonomiskt som kulturellt under lång tid efter händelserna, men ledde även till allmän rösträtt och en starkare demokrati i Sverige. Men även till det som skulle komma att kallas ‘’folkhemmet’’ och den ‘’svenska modellen.