Arbetet med bildanalys i grundskolans övre år verkar skilja sig beroende på bildlärares kompetens, vilja och tolkning av kursplanen. Då bildanalys är en del av det centrala innehållet för ämnet bild finns det skäl därför att undersöka vilka element som kan te sig påverkande när elever utför bildanalys. Syftet med detta arbete är att identifiera och beskriva opererande diskurser samt beskriva hur dessa diskurser styr elever som gör bildanalys. Metoden som använts är Svenssons modell för diskursanalys. Det empiriska materialet samlades in genom formatet av en workshop i bildanalys med karaktärsdrag från aktionsforskning och fokusgrupper. Vidare undersöktes vilka diskurser som är identifierbara och hurdant dessa i samband med olika maktperspektiv opererar. Begreppet diskursanalys används här både som en teoretisk utgångspunkt och en metod för att studera språkanvändning. Språket ses som en aktiv handling inom diskursanalys, det vill säga att språkanvändning påverkar upplevelser och tankesätt. Flera diskurser som styr elever som gör bildanalys identifierades. Diskurserna styr eleverna då de möjliggör för olika handlingsalternativ samtidigt som de sätter gränser för vad som är möjligt att uttrycka. De identifierade diskurserna är omsorgsdiskursen, den hierarkiska diskursen, bildämnets kommunikativa diskurs, professionsdiskursen, diskursen om elevernas kunskapssyn och tystnadsdiskursen. Inom varje diskurs finns olika former av makt som styr hur diskurserna opererar. Resultatet i vår studie visar på att omsorgsdiskursen och den hierarkiska diskursen verkade växelvis med varandra, att professionsdiskursen och bildämnets kommunikativa diskurs i första hand opererar tillsammans och tystnadsdiskursen kan operera med flera diskurser.