Sedan år 1991 har all statlig förhandsgranskning av läromedel lagts ner vilket innebär att dagens läromedel som används inom undervisning inte är granskade av staten. En stor del av kunskapsinlärning i skolan sker med hjälp av läromedel i form av läroböcker. Eftersom läroboken ofta anses ha en central position i skolan och dominerar ofta undervisningen, ökade mitt intresse för att genomföra en läromedelsanalys. Studiens syfte var att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla problemlösning- och metodförmågan genom arbete med läroböcker, samt hur dessa förmågor synliggörs i läroböckerna. Både problemlösning och metodhantering är väldigt viktiga inom matematiken eftersom det krävs en viss metod för att lösa ett specifikt matematiskt problem vilket innebär att förmågorna är tätt sammankopplade. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en flermetodstudie där både en kvantitativ och kvalitativ metod användes. Den kvalitativa studien innefattar en textanalys där innehållet tolkades utifrån valda kategorier, medan den kvantitativa studien användes för att skapa en bredare och djupare förståelse av den kvalitativa data som samlats in, genom att redovisa resultatet i diagram. Resultatet av studien visade att alla tre läroböcker innehåller både problemlösning- och metoduppgifter i olika utsträckning och av olika karaktär. Detta innebär att elever erbjuds arbete och utveckling av båda förmågorna i läroböckerna, trots att förmågorna synliggörs i olika utsträckning. Resultatet visar även att elever ges möjlighet att arbeta med problemlösningsuppgifter både enskilt och i par, medan arbete och utveckling av metodförmågan sker framför allt genom rutinuppgifter.