Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka om individen påverkas av samhället och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om så är fallet hur denna påverkan yttrar sig. Åttiotalister påstås i undersökningar vara den första generationen som genom att växa upp i det senmoderna samhället ska ha utvecklat andra värderingar gällande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebära att de är bättre anpassade till spelreglerna på dagens arbetsmarknad. Därför vill vi också undersöka på vilket sätt generationsskillnader kan yttra sig mellan åttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgå högskolestudier. Våra frågeställningar är följande: vad driver individen till att välja högre studier, hur har det senmoderna samhället och arbetsmarknaden påverkat individens val att studera och på vilket sätt syns det skillnader mellan sextiotalister och åttiotalister när det gäller studier och arbetsmarknad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta respondenter, fyra sextiotalister och fyra åttiotalister som alla befinner sig i högre studier. Våra slutsatser av vår undersökning är att beslutet att påbörja en högskoleutbildning kan bero på frivilliga eller påtvingade brytpunkter men att individen gjorde detta valet beror på en öppenhet för denna valmöjlighet och en tro på att utbildningen ska leda till en bättre framtida position på arbetsmarknaden. Vidare säger våra respondenter att de absolut inte varit påverkade av varken samhälle eller arbetsmarknad i sitt beslut att genomgå högskolestudier. Samtidigt ser vi en stark påverkan av den framtida arbetsmarknadssituationen i deras val av att påbörja en högskoleutbildning. Däremot när det gäller valet av vilken utbildning är det deras eget intresse som avgör vilken de väljer. Vi har inte funnit några skillnader generationer emellan när det gäller värderingar, inställningar till och agerande i samhället och på arbetsmarknaden, däremot att åldern är en faktor som kan påverka vilken utbildning individen väljer.