Sammanfattning/Abstract Colak, Maria och Petersson, Kristina (2018). Hälsa och lärande, hand i hand - En intervjustudie med elevhälsoaktörer inom tre verksamheter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Att belysa tre skolors elevhälsoarbete gällande huruvida arbetet kännetecknas av förebyggande och främjande eller åtgärdande insatser. Vidare hur elevhälsoarbetet relateras till systematiskt kvalitetsarbete. Syfte och frågeställningar Syftet med denna empiriska intervjustudie är att utifrån bristerna från elevvårdsutredningen Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) samt elevers sjunkande skolresultat och ökning av psykisk ohälsa få elevhälsoaktörers, från tre olika elevhälsoteam, syn på sitt tvärprofessionella elevhälsoarbete. Studien utgår från följande frågeställningar:  Vilken form och ledning har elevhälsoarbetet?  Kännetecknas elevhälsans arbete av förbyggande eller åtgärdande insatser?  Hur relateras elevhälsoarbetet till systematiskt kvalitetsarbete?  Hur kan resultatet tolkas och förstås utifrån professions- och systemteori? Teori Studien har sin teoretiska utgångspunkt i professions- och systemteori. Professionsteori utifrån att elevhälsans aktörer ska samverka i ett multiprofessionellt team för att stödja elevers utveckling mot utbildningens mål. För att nå detta mål behövs ett utvecklings- och förändringsarbete inom organisationen vilket systemteorin belyser. Metod Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats. Den bygger på semistrukturerade intervjuer av specialpedagoger, skolkurator, skolsköterska samt rektor. Resultat Studien visar på både likheter och skillnader mellan elevhälsoteamens form och ledning på skolorna. När det gäller mötestider och ärendegången för hur ett elevärende ska tas upp i teamen ses likheter. Man träffas varje vecka och det krävs skriftlig dokumentation från pedagoger och arbetslag i form av pedagogisk kartläggning samt utprovande av extra anpassningar under en längre tid. Tillgången på aktörer i teamen skiljer sig åt till viss del och huruvida ansvariga pedagoger företräder sina elever på elevhälsomöten likaså. Rektors ledarskap i elevhälsoteamen syns både som en ledare som samarbetar och involverar sina medarbetare samt som en ledare som delger och informerar personalen om vad som förväntas av dem. I alla teamen är delar av professionerna anställda på förvaltningsnivå. Ett av teamen upplever denna anställningsform som ett hinder för utveckling. Medvetenheten om vikten av att arbeta förebyggande och främjande finns hos alla respondenterna precis som en önskan om att arbeta så. Ett av elevhälsoteamens arbete kännetecknas av förebyggande och främjande arbete, medan de två andra skolornas elevhälsoarbete kännetecknas främst av åtgärdande insatser. På dessa två skolor finns det många elever som upplever ohälsa. På skolan som arbetar förebyggande och främjande är alla elevhälsans aktörer ute i verksamheten, vilket ger dem en helhetsbild, som i sin tur är en styrka i deras utvecklingsarbete på organisations- och gruppnivå. Flera av aktörerna träffar dessutom alla skolans elever i ett förebyggande och främjande arbete på gruppnivå. Detta team avsätter också tid till att nå en samsyn kring målen man arbetar mot. Dessa mål ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete och utvärderas och ändras efter behov. Övriga skolors elevhälsoteam har inga egna mål för elevhälsoarbetet och elevhälsoarbetet ingår inte i respektive skolas systematiska kvalitetsarbete. I elevhälsoteamet som systematiskt arbetar förebyggande och främjande syns bland annat de gemensamma visionerna för elevhälsoarbetet samt att utveckling och förändring sker i alla organisationens lager (Senge, 1995; McMasters, 2015). Specialpedagogiska implikationer Specialpedagoger har genom sin utbildning kompetens att bedriva skolutveckling utifrån ett förebyggande och främjande arbete på främst organisations- och gruppnivå, utifrån ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Detta ger specialpedagoger en självklar roll i det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsouppdraget. Systematiskt kvalitetsarbete ingår också i specialpedagogens examensordning (SFS 2007:638) och även i detta arbete borde specialpedagoger bidra med sitt kunnande. På två av skolorna i studien hade inte specialpedagogerna denna roll i elevhälsoarbetet. När elevhälsoarbetet i huvudsak består av åtgärdande arbete sker ofta insatser på individnivå vilket kan ses utifrån ett kategoriskt perspektiv, elever med svårigheter.