En elev anses vara särskilt begåvad om denna har en förmåga som är avsevärt mycket starkare än de flesta andra inom ett visst ämne eller område. Det är dock inte alltid lätt för en lärare att upptäcka en särskild begåvning. Detta gäller även särskilt begåvade elever i matematik, då de inte alltid är de elever som presterar bäst. Det är inte heller självklart att lärare vet hur de ska undervisa dessa elever på ett för eleven gynnsamt sätt. Konsekvenser av detta är att matematiskt särbegåvade elever kan tappa motivationen och lusten att lära i skolan. Trots att behovet av skickliga matematiker beräknas vara stort i framtiden menar forskare att särskilt begåvade elever i matematik är den grupp i skolan som är mest försummad. Denna kunskapsöversikt är skriven med syftet att sammanställa forskning kring matematikundervisning för elever med särskild begåvning i matematik. En systematisk informationssökningsprocess har genomförts för att samla relevanta källor. De databaser som använts under sökprocessen är ERIC och SwePub. Resultatet visar att elever med särskild begåvning i matematik kan uppmärksammas bland annat genom deras förmåga att föra matematiska resonemang och diskussioner samt att dessa elever ofta visar på en matematisk kreativitet. Resultatet visar vidare att för att stötta särbegåvade elever i matematik i skolan är det, enligt forskning, viktigt att läraren innehar rätt kompetens. De didaktiska val som läraren gör är viktiga för dessa elevers utveckling och en konsekvens av brist på rätt kompetens hos läraren kan innebära att särbegåvade elever inte får den stöttning de har rätt till enligt Skollagen (Skollagen, 2010).