Den normkritiska pedagogiken är ett tämligen nytt fenomen som kritiskt granskar de rådande och förgivettagna sätten att vara, eller med andra ord de rådande normerna i samhället. Under senare år har normkritisk teori fått ett stort genomslag inom forskningen och i den allmänna debatten, speciellt relaterat till skolans värld. Vilka konsekvenser en normkritisk praktik får finns det ingen forskning på menar normkritiker själva och det blir därför viktigt att problematisera normkritiken. I denna undersökning gör vi en kritisk granskning av normkritisk litteratur och hur den använder sig av begrepp så som: kategorisering, normer, makt, intersektionalitet, stereotypisering och toleransperspektiv. Vi bidrar således till en fördjupad förståelse för vad den normkritiska diskursen kan bidra med i samhället samt vad det kan finnas för konsekvenser med detta perspektiv. I vår analys behandlar vi olika perspektiv på kategorisering och hur de lyfts inom normkritiken. Detta då det många gånger blir oklart hur och när kategorisering ses som gynnsamt eller skadligt ur ett normkritiskt perspektiv eftersom det beskrivs som dels nödvändigt och dels bidragande till förtryck genom andrafiering. Vidare problematiseras den normkritiska önskan om att förändra samhällsnormer genom att ifrågasätta om detta är en process som går att styra, samt om normförskjutning bidrar till ett icke-diskriminerande samhälle, eller om förtryckande normer istället då drabbar andra grupper. I diskussionen behandlas frågan om normkritikens användning inom skolan och hur detta tämligen outforskade fält anammats inom skolvärlden.

The norm critical perspective is a relatively new phenomenon that critically reviews the present and unquestioned way of being, or in other words, questions the prevailing norms of society. During the last few years the norm critical theory has had a major impact on research and the public debate; especially in relation to schooling. There is no research done on what consequences norm critical theory may have if adopted in the everyday practise of schools, as pointed out by the followers of norm criticism, which is why we find it necessary to scrutinize norm critical theory. In this essay we will examine the literature of norm criticism and review how the following terms are used: classification, norms, power, intersectionality, stereotypization and tolerance perspective. Our essay will thus contribute to a deeper understanding of the norm critical perspective and how it may enrich our society but also how adopting this theory may have societal consequences. In our analysis we debate the different ways that the term “classification” is used by the followers of norm criticism. Since the term often is used in a rather confusing and often contrary fashion were it is, on one hand is seen as a necessary cognitive process and on the other hand seen as the root of oppression and the cause of differentiation of people who do not fit the norms of society. The norm critics desire to change the norms of society by conscious action is later questioned in the essay as norms are often referred to as subconscious. Therefor we also pose the question if modifying society’s norms to be non-oppressive rather then what norm critics view as the prevailing oppressive norms will truly transform the world we live in into a non-oppressive society or if the oppression simply will be placed onto other groups of individuals? In our last chapter the norm critical theory will be debated in relation to schools which as mentioned before are an unexplored field of research.