Vi har undersökt hur studie- och yrkesvägledningen organiseras på fristående grundskolor i en västsvensk storstad. Vi har tittat närmare på om skolorna har tillgång till studie- och yrkesvägledning samt hur studie- och yrkesvägledningen utformas och regleras. Våra huvudsakliga källor är hämtade från friskolornas riksförbund, Skolverket, skollag, läroplan och regeringens hemsida. I kunskapsbakgrunden berättar vi om hur fristående skolor och studie- och yrkesvägledningens utveckling har sett ut genom historien och fram till idag. Vi lyfter debatten om konkurrensen mellan fristående skolor och kommunala skolor. Under kapitlet om skolans styrning skildras övergången från regelstyrning till målstyrning, vilket har ökat skolornas frihet att själva styra sin verksamhet. Men många menar att fristående skolor alltid har haft en vagare styrning med större frihet. Fristående skolor har möjligheten att välja bort vissa delar i styrdokumenten men slutligen ska de svara mot de kunskapsmål och färdigheter som gäller för den kommunala skolan. En ny skollag har under de senaste åren arbetats fram där i princip alla skolformer och huvudmän ska likställas. Såväl begreppen fristående skolor som studie- och yrkesvägledning får en tydligare definiering. Lagen har ännu inte kunna färdigställas på grund av oenighet bland de politiska partierna. Vidare har styrdokumenten varit ett viktigt inslag i vår empiriska undersökning. Undersökningen gav många skiftande svar där intervjupersonerna var mer eller mindre insatta i vilka styrdokument som skolan följer. Detta för oss i analysen in på debatten om att styrdokumenten kanske är för otydliga. De resultat som vi har funnit är att alla de skolor som ingick i vår studie på något sätt har tillgång till studie- och yrkesvägledning. Hur den utformas skiftar däremot. Majoriteten har ingen studie- och yrkesvägledarutbildning och flera kombinerar sin tjänst som studie- och yrkesvägledare med annat uppdrag. Vi mötte vägledare som var mycket engagerade i sitt arbete och som var måna om att ge eleverna kvalitativ vägledning men det fanns också de som hade en mer lättsam inställning till sitt studie- och yrkesvägledaruppdrag.