Programmering införs från och med hösten 2018 i läroplanen för grundskolan inom ämnena matematik och teknik. Kommer revideringen vara en självklarhet eller står lärarna och skolorna inför en utmaning? Forskarna är eniga om att det behövs betydligt mer forskning om programmering i grundskolan. En tydlig motsättning finns då skolan enligt skollagen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samtidigt som Skolverket utrycker att nuvarande forskning är för bristfällig. Utifrån de forskningsresultat som finns råder en enighet om att programmering gynnar kommunikations-, sammarbets- och problemlösningsförmågor, dock råder det bland yrkesverksamma lärare osäkerhet kring progression kopplat till hur undervisningen ska genomföras för respektive årskurs. Vidare upplever lärarna en osäkerhet och oro kring införandet och det råder en ovisshet kring vilka läromedel som finns och hur de ska användas. IT-relaterade utbildningar på högre nivå visar på en stor skillnad kopplat till kön där män är överrepresenterade. Kan införandet av programmering gynna kvinnliga elever eller kommer samma ojämnlikhet upplevas även i grundskolan? Baserat på ett urval av nationella och internationella källor, skrivna av forskare och publicerade tidigast 2007, är syftet med denna uppsats att diskutera och problematisera huvudfrågeställningen ”Hur ter sig programmering i undervisningen av teknik för årskurs 4-6 utifrån de didaktiska frågorna vad, hur, vem och varför?”.