Som blivande lärare i ämnena idrott & hälsa och matematik vill vi med denna kunskapsöversikt ta reda på hur dessa ämnen kan integreras samt för- och nackdelar med integrationen. Vi har som mål att besvara frågorna ”varför ska ämnena idrott & hälsa och matematik integreras med varandra?” samt ”hur kan en ämnesintegration mellan ämnena idrott & hälsa och matematik genomföras?”. Syftet är att se vad tidigare forskning observerat för effekter hos elever som haft denna ämnesintegration eller liknande samt hur ämnesintegrationen genomförts. I vår kunskapsöversikt har vi granskat 21 vetenskapliga artiklar från databaserna SportDiscus och ERIC. Resultatet visar att elevers akademiska prestationer, motivation, hälsa och lektionsbeteende kan påverkas positivt med fysisk aktivitet integrerat på akademiska lektioner samt att både elever och lärare är positiva till integrationen. Ämnesintegrationen kan ske genom b.la. insamling av data med hjälp av fysisk aktivitet som används i beräkningar, genom aktivitetspauser, genom rörelser som representerar räkneoperationen eller genom användning av kroppen för att beräkna vinklar och optimala kroppspositioner för olika rörelser. Majoriteten av studierna har utförts på låg- och mellanstadieelever och vi efterfrågar fler studier för högstadiet. Sammanfattningsvis anser vi att det finns indikationer på att fysisk aktivitet på akademiska lektioner kan påverka de akademiska prestationerna men att fler och bättre studier behövs. Elevernas motivation och beteende påverkas positivt men det är inte säkerställt att det är fysisk aktivitet som är orsaken. Det finns dock hälsofördelar med mer fysisk aktivitet i vardagen vars resultat, en god hälsa och fysik, kan ha en positiv effekt på akademiska prestationer. Ämnesintegration bör involvera insamling och bearbetning av data från fysisk aktivitet som sedan används i beräkningar då detta uteslutande har upplevts som engagerande och lärorikt.