Denna kunskapsöversikt syftar till att ge en överblick av den aktuella kunskap som finns kring hur vi i historieundervisning kan bemöta antisemitism. Underlaget till översikten är framtaget genom parallella sökningar på databaserna Swepub, ERIC via EBSCO och ERC via EBSCO. Därefter bearbetades de träffar som de olika sökningarna genererat med hjälp av ett antal urvalskriterier. I huvudsak har vi inkluderat peer reviewed källor med undantag för två rapporter som inkluderades i underlaget utifrån att de använts som referenser i peer reviewed artiklar som behandlade rapporterna som relevanta och trovärdiga. De granskade källorna presenteras i fem övergripande teman som framträdde i urvalsprocessen. Det mest framträdande draget som var gemensamt för källorna var att de beskrev och förhöll sig till Förintelseundervisning. Ett andra drag som framträdde i många artiklar och studier var vikten av kontextualisering när vi undervisar om Förintelsen och antisemitism. Ett antal källor behandlade på olika sätt vikten av att i undervisningen som berörde antisemitism förhålla sig till staten Israels roll och muslimsk antisemitism. Vidare belyser flera av artiklarna didaktiska strategier för att väcka historisk empati hos elever och därmed kunna förebygga och motverka antisemitism. Avslutningsvis lyfter vi de artiklar som behandlar historiedidaktiska metoder som bygger på att arbeta med alternativa narrativ för att nyansera de vedertagna berättelser som finns om Förintelsen och antisemitism. Utifrån kartläggningen kunde vi dra slutsatser om vilka kunskaper och förmågor som historielärare bör besitta om de i sin undervisning ska ha möjlighet att kunna förebygga och motverka antisemitism. Historielärare bör ha goda kunskaper om Förintelsen och judiskt liv, både före och efter Förintelsen. De bör även ha god kännedom om sina elever och deras kulturella och historiekulturella bakgrund för att kunna anpassa sin undervisning samt kunna arbeta med och inkorporera olika typer av berättelser om och från Förintelsen.