Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur elever och lärare i två klasser upplever och definierar elevinflytande. Jag har utfört intervjuer med två lärare och fyra elever samt utfört en enkätundersökning i de två klasserna. Resultatet av undersökningen visar att om läraren visar en öppenhet gentemot eleverna, för en dialog med dem om skolarbetet och betraktar sina elever som medproducenter så resulterar det i en känsla hos eleverna att de har ett stort inflytande. Å andra sidan visar resultatet att eleverna kan känna sig håglösa och omotiverade om läraren känner ett hot mot sin maktposition och om han/hon betraktar sina elever som omogna och oförmögna att ta ansvar. Elevinflytande handlar om makt som dominans eller som gemenskap. Inflytandet kan vara antingen positivt eller negativt. Strävan i skolan bör vara att betrakta elever som medproducenter och att ge dem ett större ansvar för sin utbildning ju äldre de blir. För att nå det målet bör det finnas tydliga ramar och en tydlig information till eleverna vad som förväntas av dem. Men också att lärarna är starka i sin position som ledare och att de inte är rädda för att ge eleverna möjligheten att utöva ett visst inflytande. Slutsatsen av undersökningen blir att om eleverna ska kunna utöva inflytande över sin utbildning måste vi våga prata om vad elevinflytande är och vad det innebär i praktiken. I vår profession som lärare får vi inte vara rädda för att erkänna att det handlar om makt men att makten inte ägs av någon utan skapas i den interaktion som sker mellan lärare och elever.