Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida verksamma lärare i grundskolans tidigare år använder sig av konkret material som en del i sin vardagliga undervisning och hur de i så fall använder sig av det. I denna undersökning är innebörden av konkret matematik ett tydligt objekt som kan upplevas genom kroppens sinnen och som kan användas i det verkliga livet. Undersökningen begränsades till de tre första åren av grundskolan där fem lärare från två olika kommuner deltog. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie där observationer används som stimuli till de intervjuer som genomfördes. Undersökningen visade att samtliga lärare använder sig av konkret matematik i större eller mindre utsträckning som en del i sin undervisning. De kunde inte ange hur stor del av deras undervisning i matematik som bestod av ett konkret arbetssätt. Lärarna beskrev ett varierat arbetssätt i matematik där den enskilda eleven är i fokus. Lärarna arbetar med konkret matematik genom kroppen, sinnena och material som de förankrar i elevernas verklighet och vardag. Samtliga lärare utom en visar på en djup förståelse av vad konkret matematik är. Samtliga lärare såg möjligheter och begränsningar med att använda konkret matematik i undervisningen. Möjligheterna visar att konkret matematik kan synliggöra för eleverna och att de genom det konkreta får en möjlighet till förståelse. Flertalet av lärarna påpekade även variation som en möjlighet genom att eleverna får olika former av lärandesituationer som kan väcka en nyfikenhet hos eleverna. Lärarna såg dock fler begränsningar än möjligheter med användandet av konkret matematik. Personal, utrymme, pengar, tid och lek var begränsningar som framkom i studien. Även då studiens resultat från lärarna visar fler begränsningar än möjligheter åskådliggör lärarna ändå olika metoder att komma från begränsningarna och vända dem till möjligheter istället.