Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunikation mellan modersmålslärare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska dialekter kan se ut. Metoden som användes var observationer av tre grupper en grupp från förskola, en grupp i åk 1 och 2 och en grupp i åk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmålslärarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sig av varierande kommunikationsstrategier under en lektion. Kodväxling och kroppsspråk var de vanligaste strategierna som användes under samtal och diskussion. Modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sina dialekter under samtal med kodväxling till svenska med enstaka ord eller hela meningar. Vissa elever utnyttjade också strategin att använda synonymer. Modern standardarabiska användes bara under läsning eller skrivning av texter. Slutsatsen blir att barnen, eleverna och modersmålslärarna kunde kommunicera med varandra trots olikheter i dialekter genom användning av olika kommunikationsstrategier.