Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande. Undervisningen ska vara ”saklig och allsidig” samtidigt som eleven förväntas utveckla ”sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden”. Undersökningen fokuserade på sex områden: geografisk utgångspunkt, Sveriges historia, genus, illustrationerna, elevuppgifterna och förhållandet till skolans styrdokument. Undersökningen visade på stora skillnader i bland annat skildringen av västerlandet och områden utanför västerlandet, i skildringen av storpolitiken kontra människans vardag och i hur, och på vilket sätt, bokens elevuppgifter förmår utvidga eller begränsa lärobokstexten. Böckerna visade däremot på liknande ingångar i området genus. Samtliga böcker praktiserade en utpräglat normativ och stigmatiserande syn på manligt och kvinnligt.

The essay deals with how history is transformed in three editions of the schoolbook Levande historia. I am asking myself on witch way a history schoolbook can be perceived as tendentious/one-sided/biased etc and what possibly could represent the opposite. What differences in formulations, dispositions and selections can be motivated by present curriculum and what can not. The subject can be defended on behalf of the view on knowledge expressed in schools curriculum. Here is the demand on the schoolbooks objectivity balanced with a demand on the pupils critical thought. The lectures shall be “objective and comprehensive” at the same time as the pupil expects to develop his or hers “ability to a critical study of facts and conditions”. The investigation was focused on six areas: geographical standpoint, the history of Sweden, gender, illustrations, pupil tasks and the connection to schools governing documents. The investigation pointed on large differences in f ex the depiction of the west and areas outside the west, in the depiction of major policy versus the daily life of ordinary people and how, and in what way, the schoolbooks pupil tasks have the ability to increase or limit the text of the schoolbook. The books showed however similar inputs in the area of gender. All books were practicing a distinctly normative and stigmatized view on male and female.