Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut på gymnasiet. Kursplaner och läromedel i filosofi har undersökts. Fyra lärare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lärare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras på lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig. Moralfilosofi har historiskt sett i stor utsträckning bedrivits i termer av principetik. Agentetik är en yngre teoribildning. Perspektivförskjutningen från principer till moraliska agenters karaktärsdrag anses av en del teoretiker vara så radikal att den kan liknas vid ett paradigmskifte inom moralfilosofin. En svag trend kan skönjas. Agentetik tycks vara på väg in i undervisningen och läromedel i filosofi. Det tycks som om lärare som har varit verksamma länge inte undervisar i agentetik i samma utsträckning som de som är tämligen nya i yrket. En enkätundersökning genomförd bland gymnasieelever visar inte på några skillnader mellan hur pojkar och flickor resonerar kring moralfilosofiska problem.