Denna studie handlar om hur fyra lärares socialisationsprocesser och bakgrunder på olika vis hänger samman med deras didaktiska ställningstaganden i ett genus- och jämställdhetsperspektiv. För att uppnå syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning med en abduktiv förklaringsansats. Min kulturanalytiska tolkning är gjord utifrån en modell i tre steg som jag hämtat från Kvale (1997). I min tolkningsmetod har också Ehn & Löfgren (2001) varit betydelsefulla för min förståelse av kulturanalysen som metod. Resultatet av min undersökning visar på en del av de svårigheter som ett genus-och jämställdhetsperspektiv i grundskolans år 1-6 kan innebära. Tänkbara förklaringar till dessa svårigheter kan vara de kulturellt laddade normer och värderingar som finns i den kontext som omger skolorna. Trots att lärarnas ambition är att undervisa utifrån gällande skollag och läroplan, kan det finnas diskurser i samhället som direkt strider mot riktlinjer, att jämföra med exempelvis Broadys (1981) Den dolda läroplanen. Ett annat hinder kan vara det kulturella kapital och den praktiska teori, som lärarna själva bär med sig i skenet av Bourdieus teorier, vilka jag hämtat ur ett kapitel i en antologi om Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv, av Gytz Olesen (2004). Avslutningsvis har Hirdmans (1988) teorier och begrepp som handlar om genussystemets hierarkiserande effekter bildat bas i många av mina resonemang kring socialisation, genus och jämställdhet i ett skolperspektiv.