Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra hur pedagoger på uteförskolor använder utemiljön för att stimulera barnens språkutveckling. Våra frågeställningar är: Hur arbetar förskollärare språkstimulerande i en utomhuspedagogisk verksamhet? Hur tas miljön till vara i det språkstimulerande arbetet? Hur synliggörs dokumentationen av barnens lärande i en utomhuspedagogisk verksamhet? I teoridelen har vi bland annat använt Germund Sellgrens (2005) och Gösta Skoglunds (1994) teorier kring vad det innebär att arbeta utomhuspedagogiskt. De berättar att lärande utomhus ger rikare intryck och djupare kunskap. Det handlar om att utnyttja naturen som läromedel i en mängd olika sammanhang. Vi har också använt oss av Rigmor Lindös teorier kring hur barn tillägnar sig språk. Lindö (2002) menar att människan är en aktiv sökare och skapare av kunskap. Enligt en annan teoretiker, Bente Hagtvet Eriksen (2006), är det av stor betydelse att man i förskolan arbetar med en tidig och medveten språkstimulering. Det finns fyra huvudpunkter som Eriksen anser är viktiga i stödjandet av förskolebarnens språkliga utveckling. Dessa huvudpunkter har vi använt oss av i vår analys. Vår empiriska undersökning har vi gjort med hjälp av totala observationer av barn och pedagoger på två uteförskolor. Som komplement har vi även intervjuat personalen. Den slutsats vi kom fram till är att pedagogerna använder sig av uterummet på olika sätt för att stimulera och stärka barnens språkutveckling.